lördag 17 april 2010

goodbye New York....

New York, New York.... en dröm som inte uppfylls i vår.

Jag kan inte beskriva den angst och frustration jag känner just nu... Det att jag inte kommer till New York är inte det värsta, utan det att jag inte kommer någonstans. Ingenstans utanför Finlands gränser ifall jag inte tar och kör upp till norra Finland och därifrån över till Sverige eller Norge. Alla båtar till Tallinn och Stockholm är proppfulla för den kommande veckan. Till Ryssland behövs det visum.

Jag kommer ingenstans. Två veckors semester. Inget att göra. Jag har lust att riva ner byggnader med mina bara händer nu just, ropa och skrika, vråla. Så som jag har väntat på en respit från min vardag, få komma bort, till grönare trakter, till... liv. Jag dör inombords nu då jag tvingas stanna hemma. Väggarna kommer att falla över mig. Så som jag väntat på att få resa bort...

Ännu trevligare blir det att inte få tillbaka 960€ jag betalat för hotellet. Har skickat mail, har frågat, svaret? Högst osannolikt. Pengarna för flygbiljetten får jag tillbaka som tur, det är alltid nåt. Ringde också Telecharge, via vilken jag beställt biljetter till några pjäser på Broadway, 100€/ styck. "No refunds", säger biljetten, men ringde i varje fall. Där var de mer överseende, sade att det är mycket troligt att jag kan få pengarna tillbaka ifall min resa blir annullerad. Alltid något. Skulle också se musikalen Wicked, också 100€, och där blir det inga tillbakabetalningar. Man kunde ha köpt en insurance när man beställde biljetterna, då skulle man ha fått sina pengar. Utan insurance, nada. Som om jag skulle ha kunna tänka mig att det skulle ha varit värt att betala 20$ för någon arma biljettförsäkring...

Kollade båtarna till Tyskland. Finns några hyttplatser kvar, men bara några. För de två kommande veckorna alltså. Knappast finns de platserna kvar om en dag eller två. Om jag skulle ha kunnat fara ens ditåt. Men nej.


Klart man kunde tänka längre och vidare, försöka strunta i den egna lilla skruttiga resan, koncentrera sig på att man är vid liv, inga plan har störtat, att detta kan få långående konsekvenser för både ekonomi och klimat, men... Nu just klarar jag inte av det. Jag vill bara vara någon annastans än här i jävla Lojo, jävla Finland. Jag vill komma bort, få njuta för några dagar. Få känna mig fri. På ett sätt som jag inte gör härhemma.
Nu just klarar jag inte av att göra någonting, sitter och smattrar med fingrarna på bord, går omkring som en tiger i bur, kan inte tänka klart. Håller på att explodera av frustration. Kommer säkert att sova i två veckor nu, ingen vits att vara vaken. Vad skulle jag göra? Diska? Dammsuga?

Jag har inget som helst hopp om att jag kommer iväg på måndag. None whatsoever.

Inga kommentarer: